Syfte med Registret för grav hörselnedsättning hos vuxna

Syftet med registret är att stötta i förbättring av rehabiliteringen för dem som har de svåraste hörselnedsättningarna. Till registret samlas uppgifter in om patienternas hörselnedsättningar, den rehabilitering de får, hur bra de kan leva med sin hörselnedsättning med mera. En viktig fråga är hur många patienter som får stöd av multiprofessionellt team. Det innebär att man utifrån behov får mer stöd än bara teknisk utrustning. I det multiprofessionella teamet ska man kunna få hjälp av flera olika yrkespersoner som läkare, audionom, kurator, tekniker och hörselpedagog. Som ett led i att bidra till jämlik vård och rehabilitering i Sverige för personer med grav hörselnedsättning finns ett nationellt vårdförlopp. Vårdförloppet är framtaget utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Vårdförloppet syftar till att personer med grav hörselnedsättning i Sverige ska få samma förutsättningar till hörselrehabilitering. Från och med 2024 fungerar kvalitetsregistret som en del i utvärderingen av att vårdförloppet följs.

Detta är den viktigaste informationen som man får fram ur Registret för grav hörselnedsättning hos vuxna:

• Hur stor andel av patienterna som upplever att de har nytta av hörselvårdens insatser.
• Hur stor andel som har god nytta av utprovade hjälpmedel.
• Hur stor andel av patienterna som fått stöd av multiprofessionellt team.
• Hur stor andel som fått information om cochlea implantat (CI)
• Hur många som opereras med CI och vad utfallet blir.

Registret gör det möjligt att se om hörselvården skiljer sig åt i olika delar av landet och om något behöver förbättras. Idén bakom detta är att säkra tillgången till jämlik vård och rehabilitering i Sverige. Data i registret kan också användas när en enskild hörselvårdsenhet arbetar med förbättringar. Man kan jämföra sina resultat före förbättringar genomfördes med resultaten efteråt. Man ser vad man uppnått och vad man behöver arbeta vidare med.

Vilka patienter gäller det

Registret för grav hörselnedsättning hos vuxna (18 år eller äldre) inkluderar patienter som i hörseltest får tonmedelvärdet 65 dB HL eller sämre på bästa örat. Med hörapparater och utan läppavläsningsstöd kan dessa personer ha svårt att uppfatta ord och meningar från en meters håll i vardagsmiljö. Patienter med grav hörselnedsättning rehabiliteras i de flesta fall tekniskt med hörapparater och/eller cochleaimplantat. De får också i varierande omfattning medicinska, pedagogiska och psykosociala insatser. I Sverige finns drygt 20 000 vuxna personer som har en grav hörselnedsättning.