Syfte med Registret för grav hörselnedsättning hos vuxna

Syftet med registret är att förbättra rehabiliteringen för dem som har de svåraste hörselnedsättningarna. Till registret samlas uppgifter in om patienternas hörselnedsättningar, den rehabilitering de får, hur bra de kan leva med sin hörselnedsättning med mera. En viktig fråga är hur många patienter som får utvidgad rehabilitering. Det innebär att man får mer stöd än bara teknisk utrustning. Definitionen på utvidgad rehabilitering är att man fått hjälp av flera olika yrkespersoner som läkare, audionom, kurator, tekniker och hörselpedagog. Det kan också betyda att man deltagit i grupprehabilitering. Detta är den viktigaste informationen som man får fram ur Registret för grav hörselnedsättning hos vuxna:

• Hur stor andel av patienterna som upplever att de har nytta av hörselvårdens insatser.
• Hur stor andel av patienterna som fått utvidgad rehabilitering.
• Hur mycket hörselnedsättningen påverkar patienternas liv.

Registret gör det möjligt att se om hörselvården skiljer sig åt i olika delar av landet och om den behöver förbättras. Idén bakom detta är att säkra tillgången till jämlik vård och rehabilitering i Sverige. Data i registret kan också användas när en enskild hörselvårdsenhet arbetar med förbättringar. Man kan jämföra sina resultat före förbättringar genomfördes med resultaten efteråt. Man ser vad man uppnått och vad man behöver arbeta vidare med. Som ett led i att bidra till jämlik vård och rehabilitering i Sverige har referensgruppen för registret tagit fram en nationell vårdrekommendation för rehabilitering av personer med grav hörselnedsättning hos vuxna. Rekommendationen är framtagen utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Den bygger på kunskapsläget då rekommendationen togs fram och revideras regelbundet. Rekommendationen finns under rubriken "Om registret", se ovan.

Vilka patienter gäller det

Registret för grav hörselnedsättning hos vuxna inkluderar patienter som i hörseltest får tonmedelvärdet 70 dB eller sämre på bästa örat eller har en taluppfattning som är sämre än 50 %. Med hörapparater och utan läppavläsningsstöd uppfattar dessa patienter inte ord och meningar från en meters håll i vardagsmiljö. Patienter med grav hörselnedsättning rehabiliteras i de flesta fall tekniskt med hörapparater och/eller cochleaimplantat. De får också i varierande omfattning medicinska, pedagogiska och psykosociala insatser. I Sverige finns drygt 20 000 personer som har en grav hörselnedsättning. Cirka 3500 av dem finns med i registret.